Annons

Annons

Annons

Annons

Hedemora

Insändare
Visst har storleken betydelse

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

”Bildningsnämnd och förvaltning måste samlas kring åtgärder och regler för att understödja bästa möjliga ordning och studiero i klassrummen” skriver Magnus Jordan.

Bild: Jan Wijk

Annons

Jag är anhängare av en lite omodern idé om att det är önskvärt att så många som möjligt deltar i en fri och öppen debatt om samhället och bidrar med sina erfarenheter och kunskaper.

Demokrati kallas det visst.

Här bidrar jag med några frågor som i huvudsak handlar om grundskolan. Därifrån har jag erfarenheter och kunskaper efter att ha arbetat 35 år i Hedemoras skolor. Ibland hör man människor som hävdar att det inte är relevant att prata om ekonomi när det gäller skolan, men jag kan lova att alla de elever jag undervisat under åren begriper att de resurser skolan får påverkar undervisningskvalitet, elevernas resultat och skolan som en bra social utvecklingsmiljö för barn och ungdomar.


Konsultutredningen som kommunen beställde 2018 (KPMG) beskriver att man får problem med resursanvändning och ytterst undervisningskvalitet i alltför små skolor. Man betonar att i större skolor kan extra anpassningar ges inom ramen för det ordinarie arbetet på skolan, inom ramen för de pengar som tilldelats i budget. I små skolor är organisation liten och låst och det blir svårt att göra anpassningar.

Annons

Annons

KPMG hänvisar till en skolstorlek på ca 200 elever som ett riksmedel. Små skolor i landsbygden är ofta så kallade B-formskolor med åldersblandade klasser. Åk 3-4, 5-6 och så vidare. Man samlar elever i olika åldrar i samma klass.

Var ska alla dessa ungdomar ta vägen?

När skolans resurser kom öronmärkta från staten fick dessa B-formskolor extra tillskott för att kunna klara kvalitet i undervisningen. Pengarna användes då främst till gruppdelning efter ålder i huvudämnena.

De små skolorna kostar mer per elev, det är ett faktum, men idag är det de större skolorna i kommunen som får skjuta till av sina resurser för att stödja de små med så kallade småskolebidrag.
2018 fanns inte kraften hos bildningsnämnden att gå till botten med den här utredningen. Det var ju dessutom ett valår! Den hamnade i en byrålåda någonstans.

”De små skolorna kostar mer per elev, det är ett faktum.”


I skolan studerar elever för att lära sig det de behöver för att kunna fungera i samhället, få ett jobb, kunna försörja sig och delta i samhällsutvecklingen. Det innebär att det inte ska accepteras att elever stör eller saboterar undervisningen.
Det är en viktig uppgift att skapa bra skolalternativ för dem som inte klarar normal klassundervisning.
Men det får inte ta längre tid nu. Trots att så många som har gedigen erfarenhet av skolan påtalat detta i decennier händer inget som bryter det negativa mönstret. Idag är det 25-30 % av eleverna som inte kommer in på gymnasiet på grund av alltför svaga betyg. Antalet så kallade hemmasittare ökar. Alltså elever som över huvud taget inte kommer till skolan. Inte många arbetsgivare anställer en ungdom som visat att de inte har kraften att ta sig igenom gymnasiet fram till en gymnasieexamen.
Var ska alla dessa ungdomar ta vägen?

Löser vi skolans ”ordningsproblem” stannar lärarna på sina jobb och eleverna får den studiero som krävs. Lärarflykten är inte ett lika stort problem i Hedemora som i andra delar av landet.
Vi har länge varit en bra skolkommun. Men bildningsnämnd och förvaltning måste samlas kring åtgärder och regler för att understödja bästa möjliga ordning och studiero i klassrummen.
Dessvärre är inte skolverkets regelverk tillräckligt tydligt. Dålig arbetsmiljö är nog den viktigaste anledningen till att lärare lämnar yrket, inte lönen.

Se där - ett par angelägna frågor att ta tag i för skolpolitikerna i Hedemora.

Magnus Jordan

Annons

Annons

Till toppen av sidan